Jag fick min första cocker 1995, en svart hane kallad "Muffe". Kort därefter väcktes en passion för rasen, jag skaffade mig böcker och gick med i klubbar, både i Sverige och Storbritannien. Höjdpunkten var varje gång Cockertidningen kom i brevlådan och favoritdelen var utställningssidorna. Under 90-talets fem sista år hade jag stenkoll på vem som vunnit vad och var. Här började även drömmen om en egen kennel ta form, jag lärde mig stamtavlor och gjorde egen avelsplanering. Är man galen, så är man! Tack vare Internet och min egen hemsida "THE Cocker Spaniel Site" (publicerades redan 1997) kom jag tidigt i kontakt med olika uppfödare runt om i världen. Genetikintresset gjorde att jag sökte till husdjursagronomprogrammet på SLU där jag efter ca fem år tog ut en magisterexamen i biologi.

Mainel's Choc Ice Symphony & Imokam Andalusí

Namnet Choc Ice registrerades hos SKK/FCI våren 1999 och betyder chokladglass. Jag ville ha ett namn som knöt an till de bruna cockrar jag planerade att föda upp. Idén fick jag från ett av tillfällena vi köpt glass från brittiska Tesco. Grunden för den planerade uppfödningen lades runt år 2001 med två chokladbruna importer; tiken Mainel's Choc Ice Symphony från Norge och hanen Imokam Andalusí från Spanien (foto t v). Dessa två hade själva en ganska hög inavelsgrad men var helt obesläktade sinsemellan (på 7 generationer). Tillsammans fick de 2003 en kull på 8 valpar, där chocolate roantiken SE V-04 Choc Ice Birds of a Feather stannade kvar. Hon stod för kennelns hittills största utställningsframgång; att från unghundsklass vinna CERT, CACIB och BIM på Kennelklubbens utställning "Stora Stockholm" och därmed även titeln Svensk Vinnare (foto nedan). Det var två personer som innan på nåt sätt fått för sig att hon skulle vinna cert på just denna utställning, jag var inte en av dem! Trots att det är så många år sen nu har jag fortfarande svårt att fatta att det faktiskt har hänt.

Choc Ice Birds of a Feather bästa tik på Stora Stockholm

Birds of a Feather fick 2 kullar. Den första var med Emba's Mr Oboy Chocolate där chokladbruna tiken Choc Ice Some Kind of Bliss som 6-månadersvalp exporterades till Australien och snabbt vann 4 CERT. Tyvärr tog hennes utställningskarriär slut efter att hon förlorat ett antal tänder i ett slagsmål med en annan av kennelns tikar - bett och tänder är tydligen viktigt där nere. Some Kind of Bliss fick själv en kull med 9 valpar. Andra gången föll valet på den blåa Speechouse True Colours som var inlånad från Wales av kennel Mistily's. Här stannade blue roan hanen Choc Ice On a Night Like This oplanerat kvar hemma och hade en hyfsad utställningskarriär med ett flertal CK innan han såldes som sällskapshund 4 år gammal. Tyvärr var detta en katastrofkull bl.a. avseende höftledsdysplasi och därmed fanns inget avelsmaterial kvar att fortsätta med.

Uppfödargrupp 2008-05-25; Choc Ice On a Night Like This, SE V-04 Choc Ice Birds of a Feather, Choc Ice Never Too Late & Choc Ice Finer Feelings

Runt 2010 införskaffades två nya tikar (båda blue roan) i ett försök att börja om. Den första var Blue Runes Under a Violet Moon, en parningsvalp efter Imokam Andalusí som jag delägde tillsammans med uppfödaren. Stamtavlan på mammans sida bjöd på linjer från Sverige, Storbritannien och Nederländerna. Tyvärr visade det sig att hon hade en defekt på ögonen (geografisk retinal dysplasi) så att avla på henne var helt uteslutet. Efter henne kom Art-Wave's Betty Crocker, en liten tik av huvudsakligen engelsk härstamning och en störtskön personlighet som tyvärr sedan visade sig ha höftledsdysplasi med begynnande pålagringar. Återigen skjöts avelsplanerna i sank. Sommaren 2012 inköptes tiken Claremark Karen Walker (även hon blue roan) från Finland. Våren 2013 kom BALK CH BG CH CY CH MD CH MK CH RO CH SE U(u)CH Blue Runes Ghost of a Rose tillbaks till oss (hon bodde hos oss under våren 2012 då hon fick 1 CERT) efter sin valpkull på Cannervikens kennel. Hon var kullsyster till Under a Violet Moon och hade en fantastisk utställningskarriär.
     Om det blir fler kullar vill jag kunna försäkra mig om att alla hamnar hos personer som sköter sina hundar, med allt vad det innebär. Det troliga blir nog däremot att jag kommer att samarbeta med andra uppfödare när det gäller valpar och inte ha egna kullar.

Relaterade länkar